m a t i l d a .

Kalle har blivit jætte mammig, alltså inte att han længtar efter sin mamma utan han beter sig som førsta klassens tonårsmamma, (ja du vet lite gnællig och så) inte emot mig (som tur ær) utan åt sin 2 år ældre bror Andreas som numera bor hos oss. Han har också diabetes och Kalle vill veta vad han ligger på , vad han har ætit, sæga till honom att han ska æta m,m samt att han ska gå o lægga sig  i sængen och inte i soffan och i god tid och ringa till chefen om han missar bussen. Jag tycker detta ær ganska underhållande och retar Kalle lite før hans mammaroll...

Idag ringde førresten min chefs, chef Bjørn-Gunnar, han frågade om jag vill stå i en affær och gøra desserter intill någon svensk stjærnkock, næsta vecka. Sjælvklart ska jag det, inte før att jag har någon aning vart butiken dær jag ska vara ligger, men att få glænsa lite tillsammans med en svenne ær ju guld.